Hösten är här och med det en flod av nya böcker. Hösten är ett tillfälle när man får krypa upp i soffan, tända ljus och få dyka in en oöppnad bok utan att få dåligt samvete. En av böckerna som jag än så länge satt tänderna i är Sara Kadefors Borta bäst. Har ni någonsin känt att ni velat lämna allt vardagen, familj, jobb och granngemenskap, bara försvinna för ett tag.
Det är precis vad Kadefors huvudkaraktär gör i Borta bäst. Fast hade det varit jag hade jag nog valt något annat än att bo i en bil, ”provligga” sängar på IKEA, gratisdricka deras morgonkaffe och äta andras kvarglömda rester i restaurangen.
Borta bäst handlar om Sylvia som lämnar sitt liv för att hon gjort något hon inte kan stå för och på vägen ifrån sitt egna liv stöter hon på människor, som lever ett liv långt från hennes eget, ett liv präglat av missbruk, drogberoende, isolering och ensamhet. Det är genom dessa möten som Sylvia konfronteras med sitt eget liv och som hon sakta kan komma tillbaka.
Liksom i förra boken Fågelbovägen 32 är det den lilla och utsatta människan som står i fokus. Kadefors har ett språk som ger historien en högre nivå och som gör att man som läsare blir engagerad. Bokens gestalter lever kvar även efter bokens sista blad.
Linda Svensson
No comments:
Post a Comment